Vad är ETF:er?
Det är indexfonder som följer utvecklingen hos ett givet index. Dom är börsnoterade och fondandelarna handlas i realtid till känd kurs på en börs. Antalet fonder ökar och alla tillgångsslag, branscher och regioner finns att tillgå. Det är ofta betydligt billigare att handla ETF:er än traditionella indexfonder. Information finns på massor av amerikanska hemsidor och vår ambition är att vi skall leverera korrekt och färsk information. ETF-kartan är enorm och det finns fallgropar, så vi skall försöka reda ut begreppen och beskriva skillnader och risker med olika typer av fonder.
Stommen i en börshandlad fond är en indexfond, vars andelar alltså handlas på samma sätt som en aktie handlas på börsen. Fondens kurs förändras kontinuerligt och i realtid, liksom rörelserna i aktier.
En börshandlad fond skapas när en fondförvaltare med hjälp av en marknadsgarant sätter samman en korg med aktier som motsvarar de aktier som ingår i det index som fonden ska följa. Bolaget ansöker om tillstånd från Finansinspektionen eller motsvarande i sitt ursprungsland. Minimikravet i Sverige är att fonden skall ha minst 500 andelsägare, med minimum 10 000 kronor var och fondförmögenheten skall vara minst 50 mkr. Aktierna överförs sedan till ett depåförande institut, som utfärdar fondandelar. Dessa andelar säljs sedan på börsen till investerare och köpare genom en eller flera marknadsgaranter – oftast en mäklarfirma som ställer köp- och säljpriser på fondens andelar, vilket ökar likviditeten och förbättrar prisbildningen på marknaden. Detta innebär att det alltid finns ett pris att köpa andelar för och ett annat pris till vilket placeraren kan sälja sina andelar.
Med en vanlig indexfond måste fondbolaget sälja aktier eller andra värdepapper i fonden för att frigöra kapital till dem som säljer sina andelar. Med börshandlade fonder är det annorlunda, där möts köpare och säljare på den öppna marknaden. Det totala antalet andelar förblir oförändrat efter alla transaktioner mellan köpare och säljare. Av detta skäl behöver börshandlade fonder inte ha en reserv av likvida medel i fonden för eventuella utbetalningar till fondandelsägarna när andelar säljs. Därmed bör börshandlade fonder kunna följa index bättre än indexfonder, eftersom de alltid är ”fullinvesterade”.
Fondens prissättning ska följa det underliggande indexet, och så snart prisavvikelser mot index förekommer återställer arbitragehandlare balansen genom att agera på marknaden. Antag att en fond handlas till en kurs som är lägre än motsvarande värde för det index som fonden följer. Genom att köpa fondens andelar och blanka det underliggande indexet kan arbitragehandlaren låsa in en riskfri vinst. På samma sätt kan fonden blankas och underliggande index köpas om fonden prissätts högre än index.
Börshandlade fonder avspeglar ofta utvecklingen för en viss marknad, region eller bransch. Investerare kan snabbt få exponering mot den önskade marknaden eller tillgången genom att köpa dessa fonder på börsen. På den internationella investeringsarenan finns i princip så gott som alla typer av börshandlade fonder. De följer oftast olika aktieindex, räntor, fastighetsindex, guld och andra råvaror och så vidare.
Börshandlade fonder kan liknas vid terminer, med den skillnaden att fonden saknar löptid och slutdag. Detta gynnar investerare som har längre placeringshorisont än den som terminer normalt löper över. Fonderna är likvida, billiga och pålitliga och ett utmärkt instrument i tillgångsallokeringssyfte. Börshandlade fonder kan användas för att sprida det totala kapitalet bland olika tillgångsklasser och skapa den riskprofil som investeraren önskar.
I Sverige finns endast ett fåtal börshandlade fonder. De har introducerats av XACT fonder, som ägs av Handelsbanken. XACT var för övrigt först ut med konceptet i Norden och har två fonder som rönt stort intresse de senaste åren. Dessa är XACT Bull och Bear som är två börshandlade fonder som använder sig av hävstång. Bull och Bear är specialfonder som placerar i terminer. Den investerare som tror på uppgång kan köpa XACT Bull, och om tron på en nedgång väger tyngst kan investeringen göras i XACT Bear. Hävstången är 1,5 gånger det underliggande indexet, som i det här fallet är OMXS 30. Om man får rätt i sin tro blir avkastningen således 1,5 gånger bättre än utvecklingen för index.
XACT Bear kan även användas som portföljskydd vid en allmän börsnedgång. I stället för att sälja aktier och andelar i fonder kan investeraren köpa andelar i XACT Bear. Ett annat sätt för en placerare att skydda sina innehav är genom att köpa eller utfärda optioner med börshandlade fonder som underliggande tillgång. Sådana optioner saknas i Sverige i dag, men i USA finns optioner kopplade till underliggande fonder.
Fördelar med ETF
+ Snabb handel över börsen.
+ Priset sätts i realtid.
+ Låga avgifter och billigare än vanliga indexfonder.
+ Stort utbud på den globala marknaden.
Nackdelar med ETF
– Courtage vid varje affär.
– Inte lönsamt att månadsspara små belopp.
– Än så länge magert utbud på den svenska marknaden.
